Bakgrund

EU-direktiv 94/62/EG gäller för förpackningar. Sedan den 30 juni 2001 har hela träemballagebranschen fått en ny betydelse då träförpackningar infördes i SFS 1997:185, förordningen om producentansvar för förpackningar.

Hela samhället påverkas av denna förordning.

Lastpallen bär både bildligt och bokstavligt upp den globala världsekonomin.
Tillverkare, reparatörer och så kallade pallhandlare förser användare med lastpall och träemballage.

Syftet med producentansvaret är att förpackningar ska framställas på ett sådant sätt att de upprätthåller en hög säkerhets- och miljöskyddsnivå. Dokumentation och omhändertagande i organiserade former är ett krav från förpackningsförordningen.

Det är därmed inte längre möjligt att tillföra Svenska marknaden träemballage i de former som tidigare skett. Träemballage, speciellt lastpall, köps och säljs idag till konkurrenskraftigaste pris. Begagnade pallhandeln sköts till stor del av så kallade pallhandlare som sällan ser produkterna de köper och säljer.

EUR-pallen ingår i ett retursystem. Detta är ett ekonomiskt system och uppfyller inte kraven som ställs i EU-direktivet eller förpackningsförordningen. Det sker årligen flera arbetsolyckor och godsskador på grund av bristande kvalité på träemballage.

En producent, den som tillverkar, till Sverige för in eller säljer en träförpackning har skyldigheter som skall dokumenteras.
Där uppkommer direkt ett antal frågor.

Vad har producenten egentligen tillfört marknaden?
Vilka mängder har tillförts?
Vilken art, och sammansättning har träemballaget?
Var finns insamlingsstationer för träförpackningsavfallet?
Hur hanteras återvinningen av träemballaget?
Vilka material- och energiåtervinningsnivåer har uppnåtts?

Frågorna kan bli oändliga. Men det viktigaste är att användare, speciellt ISO-certifierade företag som lägger ut 100 000 tals kronor för att företaget ska upprätthålla höga säkerhets- och miljöskyddsnivåer, får information om de lagar som gäller för träemballage.

Hur ska då användare få information om insamlingsstationer och veta att de använder sig av lagstadgade produkter med tanke på den begagnade handeln som sker med träemballage?

Svaret är genom märkning. I enlighet med EU-direktiv 94/62/EG, artikel 8, punkt 3, föreskrivs en märkning av förpackningar. Trä har delats in i identifieringsnummer 50-59, Europeiska Standardiseringskomissionen arbetar med detta identifieringssystem.

I avvaktan på Europeiska Standardiseringskomissionens märknings- och identifieringssystem har vi på CPL-Returemballage utvecklat ett eget märknings- och identifieringssystem på allt träemballage som ingår i CPL-systemet.

En användare skall veta vilka säkerhets- och miljökrav som gäller på träemballaget och att gällande lagar och förordningar uppfylls.

För att användaren ska kunna bidra med sin del för att minska förbrukningen av energi och basråvaror ska användaren få information om var träförpackningsavfallet kan lämnas in för omhändertagande på bästa miljömässigt godtagbara sätt.

Många företag använder sig av eget träemballage, t.ex. "skräddarsydda" special-pallar, för att leverera gods. När godsmottagare tar emot gods på denna specialpall går den hel eller trasigt direkt till sopcontainern på grund av att emballaget inte uppfyller något kvalitetskrav, den ingår inte i något så kallat retursystem eller att det helt enkelt inte finns något värde i pallen med tanke på begagnade handeln av träemballaget.

Det skickas helt enkelt rakt till förbränning. Detta löser inga problem.

Deponiförbud gäller på brännbart avfall. Enligt RVF (Svenska Renhållningsverks- föreningen) har energi- och värmeverk redan idag ett överskott av brännbart avfall.

Avfallsförordning 2001:1063 gäller på avfall och EU-direktiven kommer att skärpas under de kommande åren. Detta innebär att mindre energi- och värmeverk inte kommer att klara av EU´s nya förbränningsdirektiv utan sorteringsanläggningar eller ombyggnationer.

Däremot är återvinning genom bränslepellets är ett bra alternativ. Men för att tillverka bränslepellets krävs det rent trä. Träemballage, speciellt lastpall, kan vara förorenade med allt möjligt. Allt från färg och olja till giftspill av olika slag från exempelvis kemisk industri som utgör ett hot mot människor, djur och miljö. 

Spånklossar, plywood och olika skivmaterial som sammanfogats med t.ex. limprodukter kommer att behöva rökgas- och förbränningstestas för att hanteringen skall ske så smidigt som möjligt vid sortering för att undvika att miljö- och hälsofarliga material/ämnen hamnar i bränslepellets som skall eldas i vanliga hushållspannor då det kanske krävs högtemperatursförbränning för att oskadliggöra vissa miljö- och hälsofarliga material/ämnen.

Även byggnads- och rivningsavfall i trä hamnar idag i samma container som träförpackningsavfall utan någon sortering. Möbel-, byggnads- och rivningsavfall i trä skiljer sig från träförpackningsavfall. I flertalet av fallen är detta avfall behandlat eller kontaminerat med diverse spill- och restprodukter.

Det har till och med hänt att biobränsleföretag råkat göra bränslepellets av flammskyddsbehandlat trä på grund av bristande dokumentation och vetskap om träavfallets bakgrund.

Vidare så kommer naturligtvis användare och godsleverantörer att behöva mer lastemballage för sitt gods och detta leder till att förbrukningen av skog och basråvaror ökar om producenten inte tar sitt ansvar för miljön.

Vissa lastpallar och träemballage i standardformat har idag ett begagnat värde så länge emballaget är återanvändningsbart. För att undvika diskriminering och snedvridning av konkurrensen har vi på CPL-Returemballage även påbörjat ett pantsystem på denna typ av träförpackningar.

Genom att producenter eller användare ställer ett kvalitetskrav på allt träemballage som tillförs Svenska marknaden i CPL-systemet kan ett fungerande retursystem skapas där kvalitetskontroll, dokumentation och omhändertagande sker i organiserade former, från vaggan till graven, för varje produkt.

Återanvändningen av träemballage kan ökas med bibehållna säkerhets- och miljöskyddskrav genom ett fungerande retursystem minskar vi den totala mängden träförpackningsavfall.
Statusen kan därmed höjas på träbranschens berörda företag.

Retursystemet kan skapa ett flertal nya jobb i varje kommun över hela Sverige då träbranschens företag, speciellt pallhandlare som redan idag har kundkontakterna kan tillhandahålla returstationer och reparationsverkstäder med arbetande personal som sorterar och reparerar lastpall och träemballage för att de skall upprätthålla de höga miljö- och kvalitetskrav som är ställda på produkterna istället för att sälja undermåliga och utsorterade lastpallar över mobiltelefon.

Biobränsleföretag får rent träavfall genom de dokumentations- och sorteringskrav vi på CPL-Returemballage har på träförpackningar.

Större mängder träavfall som tidigare gick till förbränning kan nu återanvändas, vilket leder till stora besparingar.

 Detta är vad vi på CPL-Returemballage arbetar för. Vi erbjuder alla producenter och berörda parter en möjlighet att samverka för att minska förbrukningen av skog och basråvaror och för att upprätthålla en hög säkerhets- och miljöskyddsnivå på träemballage.

Tillsammans kan vi skapa ett ekologisk hållbart samhälle för framtiden.